valmis shbanneri2

DEN FINSKA HÄSTEN 

– fart, styrka och känsla
suomenhevonen

Den finska hästen har sitt ursprung i de nordeuropeiska lantrasstammarna.

 

Den finska hästen är den enda hästrasen som har sitt ursprung i Finland. Det finns cirka 20 000 finska hästar, vilket motsvarar en fjärdedel av alla hästar i Finland. Den finska hästen och finländarna har en gemensam historia – hästen har på ett förtjänstfullt sätt betjänat såväl i krig som i jord- och skogsbruket. I dag och i framtiden är den finska hästen en integrerad del av hästsport och företagsverksamhet. Dessutom är den en trevlig hobbyhäst för både barn, unga och vuxna.

Den finskahästen har avlats som en ren ras sedan år 1907, då stamboken för den finska hästen grundades. Den finska hästen är Finlands nationalhäst.

Den finska hästen är enligt rasstandarden en cirka 156 cm hög, mångsidig universalhäst. Den finska hästen förekommer i många färger. Den är i allmänhet fux, brun eller svart. Vita tecken på huvudet och benen förekommer allmänt. Den finska hästen rör sig elastiskt, den har en god hållning och är ganska kraftigt byggd. Till sitt lynne är den finska hästen pålitlig och lydig, energisk och den försöker alltid göra sitt bästa.

Den finska hästen avlas till travare, ridhäst, arbetshäst och småhäst.


lauma

 

Travare

Den finska hästen är en oskiljaktig del av den finländska travsporten. Majoriteten av de finska hästarna avlas för travsporten. De personliga finska hästarna är en verklig färgklick inom travsporten och blir ofta också publikfavoriter. 

De bästa finska kallblodstravarna kämpar om äran i kungstravet (mästarskapstävlingarna för finska kallblodstravare) och vinnarna kröns till travkung och travdrottning.  Kungstravet är det största evenemanget under travsommaren i Finland och det lockar 50 000 besökare under ett veckoslut.

 

Ridhästen

Den finska hästen lämpar sig som hobby- och tävlingshäst i olika grenar inom ridsporten, för terapiridning och djurassisterad terapi. När den finska hästen skolas på rätt sätt är den en modern sporthäst. Det finns många finska hästar i ridskolor och turiststall runtom i Finland.

Den finska hästen är en utmärkt ridskolehäst. Den är också lämpligt stor för vuxenryttare. Den har ett jämnt temperament och rörelser som gör att den lämpar sig också för yngre ryttare.  De finska småhästarna som är under 148 cm passar mycket väl för yngre ryttare.

Den finska hästen lämpar sig också för dressyr och hoppning, körning, distansritt, fälttävlan, terapiridning och djurassisterad terapi samt för hästturism, bl.a. för rekreationsbruk och som vandringshäst.

Huvudevenemanget för finska ridhästar Suomenratsujen kuninkaalliset (De finska hästarnas kungar) anordnas varje år i Ypäjä. De bästa finska ridhästarna tävlar under evenemanget i hoppning och dressyr samt i körning.

 

Arbetshästen

Arbetshästen är efterfrågad särskilt på grund av dess goda lynne och samarbetsvilja. Den finska hästen är i förhållande till sin storlek en av de bästa draghästarna i världen. Arbetshästar används nuförtiden bl.a. vid skötsel av plantskogar och parker. Arbetshästen har tack vare sitt jämna lynne allt fler möjligheter i framtiden inom hästturism och upplevelseturism.

Arbetshästen har tidigare varit en oersättlig hjälp i arbetet på åkrarna och i skogarna. Innan jordbruket och landsbygden mekaniserades och maskinerna tog över var antalet finska hästar som störst på 1950-talet, då fanns det över 400 000 hästar. Användningen av den finska hästen för arbete minskade då traktorer samt bilar och andra maskiner blev allmänna.

 

Småhäst

Småhästen är en charmör vars mankhöjd är högst 148 cm. Trots att den är liten är den dock en äkta finsk häst och inte en ponny. Småhästen kan användas för många olika ändamål: som ridhäst, travare och arbetshäst. Lugna småhästindivider är utmärkta hobbyhästar för hela familjen.

 


 

Historia

En levande nationalskatt

å den här webbplatsen presenteras viktiga händelser ur den finska hästens hundraåriga historia.

2007 Den finska hästen - vår nationalhäst

Den finska hästen fyller 100 år som hästras. Det finns 19 500 finska hästar i Finland. Den finska hästen förklaras Finlands nationalhäst.<

2006
Kungstravets popularitet ökar. Kungstravet i Forssa har närmare 60 000 åskådare.

2000
Hingsten Viesker vinner travkungtiteln och nordiska mästerskapet för kallblodstravare för femte gången i rad.

Evenemanget Suomenratsujen kuninkaalliset (De finska hästarnas kungar) anordnas för första gången i Ypäjä. Intresset gentemot finska hästar som rid- och hobbyhästar ökar.

1995
Europeiska unionen fastställer att den finska hästen är en ursprungsras.

1987
Antalet finska hästar och aveln befinner sig i en vågdal. Antalet finska hästar är det minsta under rasens historia, endast 14 000.

1984
Jord- och skogsbruksministeriet fastställer att den finska hästen är en ursprungsras.

1973
Centralorganisationerna inom hästavel och travsport går samman. Den nya centralorganisationen Finlands Hippos rf inleder sin verksamhet.

1971
Avelsreglementet för den finska hästen förnyas. Fyra avelsriktningar grundas: arbetshäst, travare, ridhäst och småhäst.

Eran med statsledd stamboksintagning  upphör när den nya förordningen om hästhållning överför skötseln av stamboken samt övrig verksamhet som främjar hästhållning till Centralförbundet för hästhållning (Hevostalouden keskusliitto).

1965
Universalhäststamboken upphör. Istället grundas stamboken för travhästar.

1950
Antalet hästar i Finland är det största någonsin, det finns 408 797 hästar i landet.

1946-1956
Under återuppbyggnadstiden efter krigen var den finska hästen till oersättlig hjälp såväl inom jord- och skogsbruket som i transportuppgifter.

1939-1945
Under krigstiden hjälpte den finska hästen armen att förflytta sig. Hästarna transporterade såväl mat, ammunition och övrig utrustning, som mediciner och post till krigsskådeplatserna. De finska hästarna transporterar också skadade och stupade soldater.

1924
De finska hästarna uppdelas i två typer: den tyngre arbetshästen och den lättare universalhästen (militärridhästen).

Det första kungstravet anordnas i Lahtis. Hingsten Huovi koras till första travkung.

1919
De ledande travsällskapen i Finland grundar Suomen Ravirengas/Finlands travförbund som centralorganisation för travsporten.

1918

Stostamboken övertas av staten.

1909

Exakta krav för intagning i stamboken fastställs. Hästavelsförbunden inleder stamboksintagningen av ston. Centralförvaltningen för Hästavelsförbunden i Finland (Suomen Hevosjalostusliittojen Keskushallinto) grundas.

1907
Det nationella uppvaknandet är motivet bakom utvecklandet av en ren finländsk hästras.

Systematiskt avelsarbete och förädlingen av den finska hästen som en ren ras inleds. Beslutet om grundandet av en stambok som omfattar hela landet träder i kraft. Hingsten Ukonpoika är den första som registreras i stamboken. Statens lantbruksstyrelse ansvarar för upprätthållandet av hingststamboken.

Källor:
Mahlamäki M. 2003 Pellolta paanalle ja pussihousumiehistä patiinipoikiin. Suomen Hippos ry.

Ojala, I. 1997. Suomenhevonen Suomen puolesta 1939-45. Karisto. Hämeenlinna.

Timlin J. 2000. Suomenhevosen jalostushistoria. Opinnäytetyö. Rovaniemen ammattikorkeakoulu.


Tulosta sivu